I en stad som aldrig sover fann jag dig min vän, du som suttit uppe och delat tankar och känslor. Du vet hur det är, att det är okej att inte vara lycklig hela tiden. Jag ser det i dina ögon, det du tror att ingen kan se. Dela det med mig någon kväll då staden inte sover. Håll mig vaken hela natten med ord som bara känns. Handen på min axel, tårar som bränns. Det vi delar med oss lever bara på natten i en stad som aldrig sover. 

 

Och tusen lampor lyser i fönster, lägenheter och hus. Vi säger att vi ska forstätta kämpa, så som vi alltid sagt i alla år. Från då vi fann varandra tills sorger och besvikelser. Håret faller över ögonen på dig min vän. Vi sitter mitt i staden i ett rum som är vårt hem. 

 

Du frågar, hur mår du? Med den där rösten igen. Jag svarar att jag mår bra men ibland så sviker själen du vet väl hur det känns?

 

Sedan somnar staden, då solen går upp. Men där sitter du och där sitter jag. På sängkanten där vi satt. Du viskar tyst att det är dags. Jag tar din hand och håller fast. 

 

I en stad som aldrig sover, röker vi i takt med hjärtan som aldrig riktigt slog för någon. Min vän.Min vän.