1 dag kvar - Julafton! Julecoz, julmat, julmusik, Kalle Anka och JULKLAPPAR!

 

7 dagar kvar - Nyårsafton! 

 

16 dagar kvar - Shoppingresa till London! Oh yes!

 

113 dagar kvar - Jag fyller 19 år!

 

165 dagar kvar - Resa till Göteborg. Se Håkan Hellström och ha det riktigt mysigt!

 

169 dagar kvar - Sommarlov! Då är det bara ett år kvar av gymnasiet!

 

171 dagar kvar - Summerburst!

 

Jag är riktigt taggad på vad 2014 har att bjuda på!

Godnatt!

 

Idag är dagen som kortast på året. Men det betyder ju att vi är på väg mot ljusare tider! och vi är på väg mot ett nytt och ännu bättre år! 

 

Åker iväg nu så kommer inte blogga på 5 dagar. Så kommer skriva när jag är där och arkivera inlägg som jag sedan publicerar när jag kommer tillbaka.

 

Veckorna har varit riktigt tunga men snart är det ju lov. Åker till falun på lördag och kommer tillbaka på torsdag.Det ska bli mys att åka bort lite,fira jul och äta onyttigt! Godnatt

 

Kom på en sak som jag tänkte berätta när jag läste Hannas inlägg!

 

SUMMERBURST!

 

Jag har köpte min biljett och nu förtiden går jag omkring och bara längtar till sommaren. Asså hype! Fatta David Guetta och Calvin Harris! Nej jag kan fortfarande inte fatta! Det här kommer bli EPIC. GAASCH

 

Troligtvis ska vi även åka till Göteborg och se på Håkan Hellström och bara ha det riktigt mysigt! 

 

Den här sommaren kommer att bli den bästa någonsin! I can't wait!!!

 

 

TAAAGGGGAAA!!

 

Nu måste jag sluta drömma om framtiden och återgå till pluggandet. Sista provet imorn och sen bajsar jag på skolan och draaaar!

är helt cpsur eller ah, var det för tio minuter sedan när jag kom hem. klockan 08.40...

jag fick för mig att klockan var runt nio, gick sådär lite glad mot alvik och när jag ringer alva samtidigt som jag nästan är påväg att gå in i tunnelbanan och hon säger att hon är hemma och säger att klocka är halv nio... vi börjar tjugo i tio.

:))))))))))))))))))))))))))))))))))

 

aja ska dra om tjugo min

fuck off.

 

Det är fullmåne, ikväll

Vi springer genom natten,

Och jagar morgonen

Det är fullmåne

Och vi är inte unga längre

Men det gör oss ingenting

Det är fullmåne ikväll.

 

Hello guys!

 

Jag hoppas innerligt att denna vecka kommer gå snabbt så att jag bara kan pusta ut och sova mer än åtta timmar. Eller mindre. Jag vet inte...

 

I alla faaaaall så drog jag och Becca till Vällingby igår för att köpa de sista julklapparna vilket var hur mys som helst med de vanliga juldekorationerna osv.

Det gick snabbt då jag redan visste vad jag skulle köpa så allting gick på runt en halvtimme och sedan drog vi hem igen.

 

Har inget intressant på hjärtat förutom att jag ska på Veronica Maggio den 1:a februari, att jag fyller 18 om 127 dagar och att jag förhoppningsvis ska på Summerburst om 177 dagar.

 

puss

 

 

• Har varit hemma pga. inställda lektioner. Vaknade kl 14

• Har tittat på thaiserier

• Har ätit

• Har spelat på keyboarden

• Har kollat på Paradise Hotel

• Har inte pluggat ett skit

• Har inte lämnat in en uppgift som skulle varit inne för en vecka sen

• Har prov på torsdag

• Har ångest

 

Det är svårt att ha en surkärring som en kompis!

24 dagar kvar tills du fyller 18 år... 18 fucking år. Det kan man inte tro hahaha!

Jävla gamling! GAMLING!!!!

 

jaaa det var mitt första inlägg för dagen...

PS. Tycker att Hannas inlägg är mycket bättre!

 

 

jag går iaf till skolan och har ingen tid för att underhålla dig din rumpa.

 

xoxo

Är helt slutkörd.

Min förkylning börjar ta över hela kroppen. Borde typ... ligga i sängen och grina efter mamma men hon är inte hemma så jag väljer istället att placera min feta röv framför datorn istället, lite roligare.

 

Har halvhjärtat försökt att skriva på min inlämningsuppgift om Kinas historia. Det går alltså sådär. Jag orkar verkligen inte haha, men samtidigt finns den där gnagande känslan av att jag vill ha den gjord så att jag kan pusta ut och njuta lite av friheten och att skolan snart är slut.

 

Vill ha lov men ändå inte. Det är så löjligt egentligen, hur en person som man inte ens känner får en att känna sig barnslig och glad och verkligen längta efter att gå till skolan.

Jag älskar den känslan.

Det är inget vidare utvecklat, känslan, men ändå. Är så jävla trött på att vara ensam.

Jag kan inte pussa mina vänner så de duger inte haha.

 

Hejdå.

 

P.S. Vill åka utomlands eller nåt

- Det kommer antagligen inte vara snö på julafton

-Jag kanske kommer ha mens på nyår

-Jag kommer typ inte träffa Vilmer på hela lovet

-Jag har prov på lovet

 

+Det spelar ingen roll om det inte blir snö i stockholm för ska fira jul i falun och där är det snä! HAhaaa!!

+Jag börjar äntligen få längre hår sen Kareem klippte mig

+Det är fredag imorgon och då ska jag följa med Emma och köpa julklappar och sedan äta Sushi med Vilmer

+Det är plusgrader

+På lördag ska vi äta gröt och baka pepparkakor så jag kommer bli supersnäll

+Jag är fett sexig snygg och söt 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med darrande händer har jag mobilen i knät och slutat svara. Jag tror att när två personer med starka personligheter och två personer med ströningar möts blir det bara kaos och skit av allt. Och jag tror att man till slut efter allting bara stänger ner sina känslor och helt enketl slutar bry sig.

 

 

 

Ligger i sängen 07.53,alarmet går 7 minuter efter.Jag låter det entoniga ljudet eka i mina öron ett tag och sedan stänger jag av det.Struntar än en gång att ta mig till skolan.Vet inte varför men jag har inte lust längre. Visst klarar jag mig tills studenten men min skola suger.Och jag önskar jag kunde säga att jag gillar min klass men det kan jag inte.

 

Har ett stort prov idag men det skiter jag också i.Jag förstår inte varför jag är så omotiverad.Tycker inte om lärarna och har brist på kunskap då jag inte pluggar ordentligt.Det brukar ju inte vara såhär.Jag brukar inte vara såhär.Aja, efter lovet ska jag ta tag i saker.Jag klarade trots allt matteprovet.

 

Nog pratat om skolan.Har ni tänkt på en sak? Det känns som att människor i stockholm är så rädda för att prata med andra främlingar.Varför då?T.ex. i tunnelbanan sätter man sig i en tom fyra istället för med nån annan och man gör allt för att inte hamna bredvid någon. Har ni tänkt på att om nån börjar prata med dig så skulle väl alla anta att denne hade druckit eller inte var frisk i hjärnan!Man tänker ju aldrig att åh hon pratar med en främling för att va trevlig.Varför ska det vara så? 

 

Jag sätter mig ocskå vid en tom fyra även om det på andra sidan sitter en ensam gumma och jag har tyvärr inte svaret på varför jag och alla andra gör så.Kanske är vi rädda.Jag tror vi är rädda för nästan allt.För vad andra ska tycka osvosv.När jag var i göteborg blev jag förvånad över hur vänliga och trevliga alla var.Personligheterna var starka och alla var liksom öppna med varandra. Folk hälsade på mig.Hjälpte gamla tanter och hade liksom ett leende på läpparna.Jag undrar vad som gör att stockholmare lever i en grå värld med frusna själar och stressade ansikten.När man kliver in på en spårvagn i Göteborg möts man med värme och leenden och skratt och t.o.m sång.När man kliver på en tunnelbana i Stockholm sitter alla med hörlurar i öronen och varenda en tittar ner i knät på sin iphone.Sedan sätter man sig ned och gör samma sak.

 

Det är egentligen inget speciellt,han spelar mobilspel och jag ligger bredvid och kollar på tv.Tryggheten finns där alldeles bredvid.Men ändå är jag som jag är och ändå tänker jag som jag gör.Han möter mig alltid i minus grader.Han står alltid vid min dörr med röda kalla händer sent på kvällen för att jag har gråtit slut på tårarna.Han vaknar tidigare varje onsdag bara för att åka samma tunnelbana som mig och han låter mig alltid slänga svordomar och fula ord över han och låter mig alltid sparkas och slåss på han,trots de slag han får ta ligger han ändå och håller om mig när jag är utmattad av mitt utrbrott. Vad har jag gjort för att förtjäna han?

 

Känslan av att förlora honom kryper ständigt in i kroppen. Varför kan jag bara inte acceptera att jag har världens bästa pojkvän och att det inte är något skämt? Varför är rädslan så stor att jag kvävs. Jag förstår inte,jag fattar ingenting.Jag förstår inte varför han är kvar efter allt ont jag har gjort han. Vad ser han i mig? Jag är inte särskilt snygg och min personlighet är bara helt störd och förvirrad. 

 

Att gå omkring med oron i magen varje dag gör mig trött. Han håller mig hårt och lovar att jag är hans allt men jag tar inte in några ord. Jag vägrar att tro på det.Jag litar inte på någon och jag vet att det är svårt att vara min pojkvän,det är svårt att vara min vän överhuvudtaget. 

 

Vill sova bort en eller två dagar men har ingen jävla tid til någonting nu förutom pluggpluggplugg.

Tre veckor till jullov, kan inte låta bli att längta även fast jag hatar att allting annat ska gå så fruktansvärt snabbt så att man knappast hinner ta åt sig allt. Fyller ju 18 om några månader, har jag verkligen hunnit vara 17 år tillräckligt länge?

Har två inlämingsuppgifter, en kämpar jag med just nu. Ett engelskatal, ska prata om princess Diana. Ska bli lite kul, är dock lite nojig eftersom att jag typ aldrig efterblivet nog haft en engelskaredovisning av något slag. Kommer i alla fall inte ihåg den i sånna fall.

Imorrgon ska jag stanna hemma och arbeta med inlämningsuppgiften. Kötta så att jag kan bli klar och pusta ut!

 

När jag på något sätt har skrivit det jag ska skriva idag ska jag mysa ner mig i sängen och läsa i HP, tycker om de böckerna ♥