Bonjour mes amis

 

Jag trodde ju självklart att jag skulle vara frisk vid det här laget men icke sa nicke, känner knappast igen min röst och efter de här två sista skoldagarna var min kropp helt slut. Det resulterade till att jag gick och la mig vid halv nio, var så himla trött och trodde verkligen att klockan var runt tio-elva men nej.

 

Denna vecka har jag alltså spenderat två dagar och en lektion i skolan, resten fick bli att stanna hemma och vila upp rösten som inte ville hålla sig från förra helgens äventyr. Saknade mina vänner och blev sådär otroligt rastlös och irriterad men orkade inte göra något annat än att kolla på The Killing som är braaa. Kan fan inte titta på bara en serie längre, vilket är lite irriterande när man vill kolla klart på den som man tittat på från början menemen.

 

Ska sticka iväg på min andra övningskörning med fader lol, detta går fan inte snabbt framåt. Kommer ha mitt stadiga körkort vid 30+ ålder. Inte ok.

 

Imorgon ska jag hem till Josse för att skriva på vår uppsats till geografin, kämpakämpa. Skolan börjar komma igång på riktigt nu. Gäsp.