En kväll i September.

M spelar. Han spelar med hjärtat, han spelar för livet. J sitter framför med benen över fåtöljarmen. Han har foten på ett tomt glas som står på golvet och lyssnar. Han lyssnar på toner som griper en om hjärtat och pumpar vidare till venerna tillsamans med blodet och alkoholet. Vi blundar. Vi känner en kvarts lycka. Eller hur länge satt vi där och hur länge spelade han? Utanför lyser gatlyktan. Rummet fylls av tre speciella ungdomars känslor och i rummet bredvid pratas det och politik och Mariujana. Hah, vilken kontrast. Sen är det dags att gå hem. 
 
 











Kom ihåg mig?
Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se


HannaVic logotype