Om det är jag, ensam mot dom. Säg det nu. Skrik det så att det tränger sig in i huden, genom hjärtat och förstör revbenen. Det är allt jag förtjänar. En andra chans får man bara där blommor växer i stål.

 

Minns ni mitt inlägg där jag skrev om hur lycklig jag var? Tyvärr så vill inte ens närmaste att man ska vara det. Det är så det är. När man väl är glad för en gång skull så är det fel. Om Pelle Svanslös klarar sig utan sin fucking svans klarar jag mig utan dom. Jag har två val. Det ena håller jag i den högra handen och det andra i den vänstra. Väljer jag höger hand blir jag olycklig, väljer jag vänster blir jag olycklig.

 

-Kom så springer vi ifrån dom här idioterna

 

Och sedan springer man.