Ångestbomb

 
 
I samma takt som graderna går upp höjs också ångesten för allt man har kvar att göra. Alla lärare pressar ihop alltihoppa på samma veckor så att man ska hinna. Det är helt galet just nu och vilka är det som får ta skiten? Jo vi elever som ska hinna få ett rimligt betyg i varenda kurs, träna och se snygga ut, hinna vara med familjen och vännerna, och festa och jobba för att tjäna pengar. Jag hinner fan inte ens skita längre. Alla treor har en sån press på sig och jag tycker det är så himla orättvist att vissa har fått den egenskapen att lära sig lätt och har enkelt för allting medan andra som jag har jättesvårt för att lära in allting. Det kanske inte märks men jag kämpar faktiskt. I mitt eget huvud. Jag är bara så sjukt jävla omotiverad. 
 
Det är nu eller aldrig studenter. Allt ska fixas inom några månader och livsviktiga beslut ska tas. Inga pengar rullar in i sommar ifall man inte har ett jobb vilket alla har förutom jag känns det som. Ingen vill anställa någon utan erfarenheter, hur ska jag då få ett jobb? Miljoner saker snurrar i min skalle. Försöker njuta av solen när vi står på andra sidan gatan och tjuvröker och de andra pratar, men det går bara inte. Jag är rädd för att bli vuxen och ta ansvar påriktigt. Jag vet inte ens vad jag vill bli, eller läsa, vad jag ska göra efter studenten. Jag vet inte ens om jag lyckas gå ut skolan med fullständiga betyg, så illa är det.
 
Ångestbomb.











Kom ihåg mig?
Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se


HannaVic logotype