Dimman har lagt sig som ett täcke över Stockholm. Frusna själar med kalla händer korsas gator. En tant står med en ciggarett i munnen och tiggaren tittar tomt på byggnader. 

 

Här  visar vi inga känslor och inga tårar. Här ler vi medans andra ser på, medans vårt hjärta brister ser dom på. Här ska man vara stark. Man ska klara av att göra inlämningsuppgiften som ska in 23.59 och öva på redovisningen samma kväll. Man ska hinna vara med kompisar och festa och umgås med familjen. Man ska hinna se snygg ut och hinna dra på sig en falsk fasad som visar andra att man är lycklig. Här ska man vara stockholmsidealet. 

 

Jag klandrar dig inte om det någon gång brister, om du någon gång inte orkar mer och ger upp. Om du någonsin ger upp och inser att mitt i allt kaos är det din vardag så klandrar jag inte dig. För alla har varit där. Jag är där. Den perfekta klasskompisen med höga betyg har varit där.  

 

Vår fantasivärld går snar isär. Jag lovar.